vad gäller min stundande flytt åsådär...
Vi är nu båda överens om att prova det där med särboskap, och jag har inte längre något tryck i bröstet - det måste väl ändå tyda på att jag förmodligen gjort rätt? Inte alltid så lätt att veta, när hjärnan och hjärtat inte riktigt säger samma sak...
Jag tycker det hela är så jävla TRAGISKT.
Tänk att två personer som faktiskt älskar varandra ändå inte kan bo ihop?
Och visst SITTER där en liten tagg, en besvikelse över att han inte varit villig att förändra mer för att få mig att stanna.
Men taggen är tack och lov nästan obefintlig, eftersom jag vet att hans övertygelse i det han gör är lika stor som min är vad gäller hur jag vill ha det.
Det är varken "ondska" eller egoism som ligger bakom, bara övertygelse och envishet, och behov som tagit överhanden. Från båda håll.
Han är FORTFARANDE en fantastisk man... *älskar*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Mmm o ännu värre är det när två personer som faktiskt älskar varandra inte ens kan få vara tillsammans :(
Bra att trycket i bröstet har förvunnit!
Kram.
SÅ sant, S... *lider med*
Jag blir glad att höra att ni är överens. Se förhållandet på sikt. Kanske kommer ni båda - var och en för sig - underfund med livets villkor på ett annat sätt när ni kommer att leva åtskilda. Tänker på dig raring och ha det så bra du kan.
Så skönt! Och det är ju faktiskt så, att en del människor inte kan bo tillsammans men ändå älska varandra. Min far hade en särbo i nästan trettio år. De älskade varandra, men de var ack så olika i sina vardagar, som att han var nattuggla och hon var morgonlärka, bara en sådan sak.
Jag önskar er verkligen alla lycka i världen, även om det inte blir till frukostkoppen vareviga dag utan vid mer valda tillfällen.
Kram!
Skönt ändå att ni kommit fram till något! Hoppas det fungerar bra för er! Kram
*travesterar* "Män - man kan inte leva med dem, och man får inte skjuta dem!" ;-) Håller dock med Marianne - lyckan måste man inte uppleva varje dag, den kan nog bli så mycket större om man har förmåga att sortera bort trätoämnena och ha kvalitet istf kvantitet? Att inte bo tillsammans betyder inte att kärleken inte finns kvar, kanske kan ni fokusera mer på den som särbos? Lycka till gumman!
Du är så klok, kära Birdie! Så sant, hjärtat och hjärnan är sällan överens. Att trycket i bröstet har försvunnit är nog ändå ett tecken att du handlat rätt. Hoppas det ordnar sig för dig! *stooooor kram*
Ser att du redan fått så många kloka kommentarer, så jag stämmer bara in med dem.
Har en väninna som lever som särbo och hennes kommentar om sitt förhållande är
"Jag måste få luft, få andas själv emellanåt"
Jag önskar er båda lycka till!
KRAMEN!
Skicka en kommentar