Negapositivt

Näpp, någon hemläxa ville han då inte medverka i, Snuffe. :(
Mitt "hjärnskrynkleritrams" fick jag klara själv.

Vi blev SÅ jäkla osams där i söndags - och jag som vanligt skitledsen och han förbannad.
Och som vanligt kom han några timmar senare och var supergo och VISADE att han ville hjälpa mig - men inte med någon hemläxa. Han erbjöd mig lösningar som skulle underlätta vardagen, vilket jag självklart tacksamt tar emot.
Kan någon förklara för mig varför han alltid måste få taggarna utåt först, varför kan inte den här mjuka sidan visas omedelbums istället???

Han har fortsatt vara fantastiskt mysig, mjuk, rar och go - men vårt bråk där i söndags gav mig ett tryck över bröstet som fortfarande inte gett med sig, även om livet nu åter är lugnare. Sover illa gör jag också - är ständigt trött. :(

Idag ska jag till företagshälsovården igen - vi får se vad de säger om jobb i morgon.
Min gissning är INTE...

Men...
i måndags var vi hos en fantastisk dietist, och nu har vi ÄNTLIGEN fått ordentliga tips och råd och riktigt bra vägledning!
Om Snuffe nu bara fullt ut kan ta ansvar för sin diabetes (vilket jag tror han kommer att göra efter dietistens genomgång, där allvaret klart framgick) är DET problemet åtminstone ur världen. Känns skönt.

Jutta mår finemang och ska få nya skor i eftermiddag.
Hon äter nu kraftigt gräs ungefär 9 timmar/dag, och är stinn i magen - men det är ju som det SKA vara när de går ut på bete. Inget fång och ingen kolik i sikte (peppar peppar...). Njutbart :)

Tyvärr fick jag avboka det efterlängtade frisörbesöket idag (då halvbrunetten skulle bli blond igen, ni minns) - har helt enkelt inte råd. Man får vara grå-blond-brun ett tag till, alltså. *sucka*