Spanien - ordledes

Lååååång blogg idag.
Någon som minns att jag varit i Spanien nyss? ;)

Bloggen har dröjt - vet inte varför - har ju varit hemma tre veckor nu.
Så... lagom till att solbrännan nästintill försvunnit, och Sangriasmaken nästan glömts bort, kommer den, "el bloggo". Foton får vi ta en separat blogg, eftersom jag sitter på jobbet (och är skittrött, så tyvärr blir det nog helt utan charm, det här inlägget...)

Nåväl :)

Vi hade två rent fantastiska veckor där nere - huset var kanonfint, även om det inte låg 400 m från havet, som det stod i annonsen, utan snarare 1.400 m ifrån - och stranden var inte heller särskilt fräsch... husets tillhörande pool blev därmed välanvänd. ;)
Vädret var fint precis hela tiden, och det blåste "lagom" mycket.

Jag och barnen (minus Snuffes yngsta, som valde att stanna hemma) flög ner samma dag som skolan slutade, och mams & paps (som bilat sig ner) fanns då redan på plats. Snuffe kom per hoj ett par dagar senare (och har haft en fantastisk resa t.o.r. - även fast han fortfarande inte har någon känsel i händerna som han överansträngt... eller om det ev. beror på diabetesen, det är lite oroväckande).

Vi hamnade mitt i värmeböljan, tempen låg vissa dagar på runt 40 i skuggan. Personligen älskar jag ju värmen, och far inte alls illa av det - bara jag har tillgång till vatten (och inte behöver göra så mycket *ler*).

Resan var ju tänkt att bli lite av en nostalgitripp, eftersom det är 10 år sedan mams & paps sålde vårt hus därnere. Nu blev det ju, av olika skäl, inte i just "vårt" område (Mil Palmeras) vi hamnade, utan 5 km därifrån (i La Flamenca).
Dock var vi i Mil Palmeras och njöt/badade åtminstone 7 av våra 14 dagar - den stranden är underbar... hela området är underbart (om än fyra gånger så stort idag jämfört med "förr").

Massor av härlig nostalgi blev det, men även en del småbesvikelser.

Vi tar nostalgin först, va? ;)
Dofterna - det "luktar Spanien" helt enkelt. Går inte att missta sig på den doften.
Språket - behöver inte säga mer än så (och ev. ordet temerament) så förstår du?
Miljön - torrt och jävligt, men ooo vad jag älskar detta land ;)
Maten & drycken. *njuta*
Mil Palmeras hela område och strand, där jag haft så mycket kul - förr när vi åkte dit åkte vi ju "hem fast vi åkte bort", i och med att vi var där varje år - ibland flera gånger om året. Vi var ganska många som träffades och umgicks där år efter år... och vissa finns faktiskt kvar! Och... jag tillhör de människor som verkligen uppskattar sandstränder. "Sand överallt" gör mig inget - till skillnad från min älskade sambo, som föredrar klippor. ;)

... och nu till besvikelserna:
Det har blivit fruktansvärt dyrt sedan Euron infördes (verkar bli så överallt?) - det var roligare på pesetasens tid. ;)
Vårt fina hus (lite Lassievarning då: Christer Sandelin köpte det efter oss, men har nu sålt det vidare) var numer inte så bra underhållet, och såg lite småslitet ut. Värst av allt: våra apelsinträd existerar inte längre. :( Minns när jag plockade både första citronen och första apelsinen...
Paradisön Tabarca, som vi vanligtvis åkte ut till någon gång per år, var inget paradis längre. Tabarca är känt för sitt glasklara snorkelvatten, och för att det är en gammal fängelseö (Alcatraz, släng dig i väggen). Förr fanns en 50 m "lång" strand med trampbåtuthyrning och en liten primitiv bar; det var i princip allt. Nu... en 300 meter lång strand, med flera stora (och dyra!) restauranger, och absolut noll mys - men tack och lov med samma glasklara vatten. Snacka om att ha överexploaterat och verkligen förstört stället?! Blev riktigt ledsen när jag kom dit (och kommer aldrig någonsin att återvända - det är inte längre värt slantarna det kostar att ta båten ut).
Sammanfattar man de här besvikelserna med ett par få ord så är det: ingenting får förändras där nere. *s*

Jag och sonen blev dessutom vittnen till en misshandel. Vi får se om vi blir kallade till nån rättegång el. liknande framöver. En tysk karl slog ner en irländare på gatan, och fortsatte slå när irländaren redan låg ner... och tysken gick därefter under benämningen "Schweinhund" eller "Den fete fule", beroende på vårt humör.

Dock övervägde faktiskt det "goda", såklart ;)
Vi gjorde lite små utflykter förstås, gick på ramblan i Torrevieja, shoppade lite och sådär. Kollade på fotbolls-EM, och det var rätt coolt att vara där det hände när det hände, om man säger så. Spanjorer vet hur man firar :)

Väl hemma kan man bara som vanligt säga att tiden gick för fort. Skulle kunnat stanna länge till...